Om du svarar ja på ovanstående frågor så är du inte ensam och det finns en förklaring. Vi påverkas en hel del av musiken vi lyssnar på när vi tränar. Det har forskats väldigt mycket inom det här området och producerats massor av rapporter. Som tur är slipper du läsa dem eftersom du får en sammanfattning här.
Redan 1911 konstaterade en amerikansk man vid namn Leonard Eyres att cyklister trampade fortare då en orkester spelade än när det var tyst. Sedan dess har det genomförts hundratals studier av hur musik påverkar vår prestation vid olika fysiska aktiviteter. Noga utvald musik får oss helt enkelt att orka lite mer. Men vad är det som gör att vi orkar mer och vilken musik är det som gäller?
En förklaring till att musik får oss att orka lite mer är distraktion. Våra kroppar håller hela tiden koll på vad som händer. När vi har tränat en stund, hur länge är individuellt, börjar vi bli trötta. Kroppen känner igen signalerna – mjölksyra, högre puls och tilltagande svettning – och tycker till slut att det är dags att vila. När vi lyssnar på musik så tävlar musiken med signalerna om hjärnans medvetna uppmärksamhet. Vi uppfattar helt enkelt inte att vi är trötta och orkar springa lite längre och göra några fler bicep curls.
Distraktion fungerar bäst vid låg- till medelintensiv träning. När det börjar bli lite jobbigare och intensiteten blir högre så klarar musiken inte av att störa ut känslan av trötthet. Rätt musik kan dock fortfarande få oss att bättre svara på tröttheten. Musik kan få dig på bra humör, peppa dig och få dig att fortsätta trots att du känner dig trött. Forskare har nämligen även sett att rätt text kan hjälpa oss att hålla ut längre. Texter som handlar om att kämpa, fortsätta springa och övervinna hinder är några exempel. Men även musik som påminner dig om situationer då du varit stark kan få dig att bita ihop och fortsätta kämpa. Det ska vara musik som får igång dig helt enkelt. Detta är ju så klart individuellt men musik med mycket bas och starka beats är ofta bra. Att tänka på är att din träningsmusik inte alltid behöver vara den musik du lyssnar på i vanliga fall.
De flesta föredrar nog låtar med högt tempo när de tränar. Genom studier har forskare kommit fram till att musik som befinner sig inom 120-145 bpm (beats per minute) är bäst. Snabbare än så ger ingen förbättring och långsammare musik passar bäst vid uppvärmning och nedvarvning. Detta gäller då du inte rör dig i takt med musiken. Det har nämligen visat sig att om du rör dig i takt med musiken när du tränar så ökar du också din prestation. Inte bara din upplevda ansträngning minskar utan det finns indikationer på att syreförbrukningen minskar något om du rör dig i takt med musiken jämfört med i otakt. En förklaring kan vara att musiken hjälper kroppen att hålla ett jämnt tempo och att du då rör dig mer effektivt.
Hur ska du nu omsätta resultatet av hundratals studier till något du kan ha nytta av? Om du har en låtlista för träning så är du troligtvis redan en bit på vägen. Som avslutning kommer här några tips på hur du fixar till en optimal låtlista för dina träningspass.
Om du däremot vill till exempel springa i takt med musiken ska musiken hålla samma tempo som du springer i. För att ta reda på vilket tempo du springer i kan du räkna hur många steg du tar under en minut. Gör det några gånger under en runda och räkna ut ett genomsnittligt tempo. Välj sedan låtar som håller det tempot. Du kan även välja låtar som håller halva tempot, men ta två steg per beat. Alltså, om du springer i ett tempo som motsvarar 150 bpm ska du välja musik som håller 150 eller 75 bpm. Tips! Kolla upp dina favoritlåtars tempo på songbpm.com.
Nu är det bara att sätta dig ner och komponera ihop den ultimata låtlistan och testa på nästa träningspass. Nästa gång orkar du lite mer än förra gången.
Referenser: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22577472
Taggar
Om skribenten
Skåning som bor i Jämtland. Fostrad sedan barnsben att träna och tror på långsiktighet och helhetstänk. Är beroende av träningsplanering och försöker uppnå en bra balans mellan styrka och uthållighet. Cykelpendlar året runt till sitt arbete som teknikinformatör.
Förslag på ytterligare läsning